Fiskskinn

Jag gick en kurs i fiskskinnsgarvning som Pedersöre MI och KAG-aktion ordnade. Vi började med en föreläsning av Lotta Rahme från Sverige och fick även göra armband av fiskskinn. Senare började fiskskinnsgarvningskursen och resultatet ser ni här. 6 stycken garvade fiskskinn. Jaa, på bilden är de bara fem, eftersom ett är redan mjukgört...De blev garvade med Quebracho och bark. En process som tog lite över två veckor med omrörning, olika bad och infettning. Till sist sköljdes de av och stiftades upp för att torka. Nu återstår mjukgöring, man gnuggar skinnen tills de blir mjuka. Intressant teknik, som skulle var intressant att prova på en gång till. Man fick köpa ämnen så man kan garva själv, men det går lika bra med bark och andra ämnen som man har hemma eller kan skaffa själv. Det negativa är att man är uppbunden med badet i två veckor och med en 2-åring som behöver sin omsorg och omtanke är läget kanske inte bästa för det just nu. Men mera garvning blir det säkert nån gång. Nu återstår endast att använda skinnen till nåt. Skinnen luktar faktiskt inte fisk, om man nu inte tycker om fiskdoft. De är inte lika hållbara som djurskinn, men som utsmyckning passar de bra. Även börsar och hattar har jag sett på nätet.

Här ett lakskinn. Garvningsprocessen gör att skinnen blir blekare och skinnen är också fjällade. Mycket av färgen i skinnen sitter i fjällen och därför blir de ganska färglösa då de är färdiggarvade.

Här två gösskinn. Orsaken till att de skiftar i rött är Querachon och barken.

Närbild på laxskinn.