Öken

Jaa, man kan kanske inte tala om bloggtorka längre, snarare bloggöken. Sytt har det blivit, mindre än vanligt kanske.
Så jag ger en idé, som nån annan kommit på, från Grosgrains blogg. Sådana där lådor har vi på jobbet också, de var tydligen populära på 90-talet och staten skaffade såna till sina kontor. Då skulle allt papper arkiveras i hängmappar(=riippukansio på finska). Nuförtiden används de inte alls, åtminstone inte på vårt kontor, de är bara opraktiska tycker jag. De flesta lådor har ingen botten, så använder man inte hängmappar, har man en tom låda som man inte kan använda till nåt. Men att förvara tygbitar i, det var en ide´ som heter duga!! Fast i och för sig är det lite opraktiskt att förvara tygbitarna på jobbet där jag ändå inte har symaskinen parkerad...

Födelsedagspresent åt två-åring

Här en t-tröja åt en  blivande två-åring som vi är faddrar åt. Storlek 92 ur Suuri Käsityö-lehti. Tyget räckte inte till baksidan, så den är av röd trikå. Resåren är av min syster och tomtetrikån är från någon webbutik, minns inte vilken. Nu har jag bunkrat upp med trikåer, så snart ska det bli kortärmade åt sonen också.

Biten av tvål

Nu är första tvålen gjord. Jag har väntat på ett bra tillfälle och samlat mod för att våga hantera luten. Inhandlade en digital vål, en stavmixer på loppis och kaustiksoda från Biltema. När pojken sov dagssömn en dag på påsken, slog jag till. Jag blev inspirerad av tvål från denna sida, Kotikemistin pieni paja. Den första tvålen gjordes enligt instruktioner från sidan, nybörjarens tvål. Bra instruktioner för nybörjaren, men lyckades ändå inte. Jag var så spänd på att lutblandningen inte skulle överhettas, så den blev för kall i stället. Hur jag än vispade och vispade, blev blandningen inte tjockare. Enligt instruktioner ska den hällas i formen när den liknar tjock kräm, min lämnade som tunn kräm. Efter en halvtimme gav jag upp och hällde blandningen i formen. I formen stelnade nog tvålen till slut.

Första försöket, pinnen är till för att hålla ena kortsidan på plats.

Nästa dag var jag taggad att försöka på nytt. Nu med tvål från Saara Kuhas bok. Hittade boken på bibban, den verkar tyärr vara slutsåld. Vis av första försöket, höll jag denna lutblandning lite varmare. Tydligen var den ändå för sval, för denna tjocknade inte heller innan jag hällde den i formen. I formen var den nära att överhettas, så den fick åka ut på trappan en stund. Där kallnade och stelnade den. Samma kväll skar jag båda tvålsatserna i bitar och lade dem i skåpet för att mogna.När jag skar upp den första satsen följande dag, var den nog mjuk ännu. Lite av massan lossnade inte från fiormen, de blev rullade till små bollar. Där får de nu ligga en månad och mogna.


Den översta raden det andra försäket, det undre första försöket.

Jag tror nog ändå att de blir till tvål, ännu idag hade inte något fett kommit ur dem och det är enligt vad jag läst, bra. Skulle det komma fett ur tvålarna, är det bara att kasta, lutkoncentrationen blir då för hög.
Den långa väntetiden innan man får använda dem är väl enda minuset med att laga tvål. Bara jag får lite barnfri tid kommer jag nog att göra mera. Biten av tvåltillverkning, det blev jag!

Karapyssel

Ett projekt som jag inte alls varit inblandad i, om man inte räknar inköpet av degen. Pojken har önskat att vi ska baka pepparkakor och i ett svagt ögonblick då vi gick förbi frysdisken, följde ett paket fryst pepparkaksdeg med.
Det tog två kvällar att genomföra, ena kvällen bakades väggarna och följande kväll fogades väggarna ihop.


Väggar och tak i ugnen

Måste erkänna att om jag gjort pepparkakshuset, skulle det inte ha sett lika fint ut. Detta är gjort med ritningar och allt. Jag skulle ha bakat ut dem lite på högt och inte fått alls lika fint resultat. Så detta kan man kalla karapyssel och jag är stolt!!

Läppomada

Detta var ett pyssel som pojken och jag ägnade oss förra helgen, då han höll på att tillfriskna från magsjukan. Efter två dagar inomhus kände jag för lite pyssel. Hade någon vecka tidigare handlat läppomadaingredienser från Pieni tuoksukauppa. Iden kom ursprungligen från min syster som var i behov av läppomada.
Lagom länge tog det också för att bådas tålamod, pojkens magsjuketålamod och mitt 2 dagar inomhus-tålamod, skulle räcka till. Bara att smälta ihop ingredienserna och hälla i hylsorna. Sen med hylsorna i frysen och ta ut dem efter en stund och sedan: färdigt!
Hylsorna var lite tråkiga, så tape från Tiger fick piffa upp dem. Tiger-butiken råkade jag snubbla över på en av jobbresorna till Tammerfors. Den ligger nästan mittemot järnvägsstation, så dit kommer jag nog att sticka in mig flera gånger. Mycket pyssligt, skojiga saker och sånt som man alls inte behöver.

Ei mennyt niin kuin Strömsössä

I sybloggar visar man oftast sånt som lyckas, men på några bloggar har jag sett som som inte lyckats. Jag har en del sånt också, dessa bodys är två av dem. Den ena har t.o.m. blivit returnerad, av min syster. Den ljusblå syddes som prototyp för säkert två år sedan. Jag hade som plan att sy bodys åt systersonen och åt pojken och provade lite olika modeller. Den ljusblå var åt min systerson, den var stor för pojken då. Jag hade inte köpt min kamtång då ännu, så knappibankandet tog på nerverna. Så min syster fick med knappar att SY i bodyn. Så led var jag knapparna. Nå, senast jag råkade min syster hade hon denna body med sig. Knapparna som hon fått för att sy i bodyn hade katterna ätit upp.  Så sa hon åtminstone, fast vår katt brukar nog inte äter knappar... Jag lovade att trycka i kamknappar och leverera den på nytt. Systersonen har inte haft body säkert på två år, men som tur har han en lillasyster, som kanske får nytta av bodyn.
Den gröna bodyn är sydd i det perfekta mönstret som jag slutligen fick till. Men då var jag så led allt som hette att sy body så den lämnade på hälft. Pojken har inte haft bodys på mer än ett halft år, så den halvfärdiga bodyn hamnade i ufo-högen. När den ljusblå bodyn blev returnerad, så tog jag tag i den gröna bodyn också.
Nåja, att trycka i kamknappar brukar vara kul, men igår gick det inte som i Strömsö. Jag förstörde säkert fyra knappar till dessa två bodyn och det är ju inte säkert att knapparna hålls i nu heller. Det verkar som jag inte fick tillplattat ordentligt, för att de ska hållas i ordenligt.
Dessutom ser halsurringningnen inte jämn ut, men i användningen ska den förhoppningsvis fungera.
Apapplikationen var också meningen att hamna på magen, men ett tankefel gjorde att den hamna på ryggen.
 Summasumarum, det gick inte som i Strömsö....

Byxbehov

Fyra par byxor åt systerdotter i storlek 86. Mönster ur Åsa Lennartssons, Sy i mjuka tyger åt barn. För att få det lilla extra, bakfickor i bomullstyger.  Det ena paret fick en traktorapplikation på byxbenet.Tygen är alla loppisfynd.